Och tårarna rann.

Rosa bandet galan ikväll. Känslosamt. Tårarna rann på både mej och grabben. Vi kramade varandra och var glada bägge två att vi fick se det tillsammans. Även om det gör ont i mej att se honom så bedrövad, så var det bättre att han såg det tillsammans med mej och inte ensam. Jag drog ett djupt tyst andetag när dom sa hur många kvinnor som dör varje dag i bröstcancer. Ville inte att han skulle höra det. Hade jag kunnat så hade jag tagit bort det ur bägge mina söners värld.
Vi pratade efteråt och rädslan kommer ju alltid att finnas hos honom och hans bror varje gång jag ringer. Men han vet också att han har en mycket envis mor som inte har tänkt annat än att bli frisk.
Men över 50 miljoner blev det till cancerforskningen. Helt otroligt hur det berör svenska folket.

Fick brev från min gynekolog idag.
INGA CELLFÖRÄNDRINGAR!
Lycka!

I duschen försvann det sista håret med vattnet. Har ytterst lite kvar. Kan inte säja att jag har vant mej än vid åsynen av mej själv i spegeln. Men jag blir ju så vackert tvungen.
Har varit och köpt en buff idag. Vilket fantastiskt påfund. Sitter bra. Lagom varm. Går bra att ha inomhus. Utomhus blir den prefekt med en keps, som jag har nu. En svart virkad keps med paljetter. Till och med grabben tycker att jag är snygg. Det är bra betyg det.

På torsdag är det dags för ny cytobehandling.
Trycker bort tankar och känslor.
Det är ju inte idag.
Det är ju på torsdag.
Vill inte tänka på det än, för mycket.
Vill inte förstöra dagen idag för det som ska hända i framtiden.

Ett helt nytt sätt att tänka, växer fram....