lördag 8 december 2007

Så var det, det där med döden

Sedan jag fick cancer beskedet så har tankarna på döden infallit ofta. Vanligtvis tror man ju och hoppas på att ålderdomen ska bli den naturliga dödsorsaken.
Nu vet jag ju rent realistiskt att min död kan komma att infalla tidigare än så. Det är klart att jag hoppas, tror och vill att jag ska besegra sjukdomen. Men jag måste ju se sanningen i vitögat.
Man dör inte av bröstcancer. Det man kan dö av är metastaser i olika organ. Metastaser som kan fastna i stort sett varsom helst i kroppen. Risken att jag ska få metastaser finns där som en krass verklighet. För mej är det viktigt att inse det. Att bearbeta det.
Jag vet inte om jag någonsin har varit rädd för att dö. Jag har faktiskt inte tänkt på det så mycket innan. När jag fick cancer så gick jag in i någon slags sorgeprocess. Jag var inte rädd men jag var otroligt ledsen. Jag tror att jag sörjde min egen död. Tanken på att jag faktiskt inte kommer att klara det här är oerhört sorglig.
Den skrämmer mej inte. Det är bara så sorgligt.

Rent praktiskt så har jag bestämt vilken sång som ska spelas på min begravning. Jag vet hur jag vill ha det och jag vet hur jag vill att det ska se ut.
Tankemässigt och känslomässigt så gäller det att på något sätt bli vän med döden.
Ingen människa tror jag, vill på fullaste allvar dö.
Hur jobbigt livet än är. Men har det gått så långt att det faktiskt kommer att bli så, så måste man nog acceptera faktum för att kunna leva den tid som är kvar på ett bra sätt.
Utnyttja livet till 100%.

Jag vet att jag inte är den första som vid ett sådant här besked omvärderar livet. Och på ett sätt är jag så tacksam att jag har fått den chansen.
Att leva fullt ut. Det finns inget som är mej så påtagligt kärt just nu som att leva.
Det gör att jag försöker utnyttja det till fullo.
Jag kan inte längre sitta och bara låta livet rulla förbi. Det är en omöjlighet.
Det gäller att ta tillvara på den tid man har här på jorden.
Det gäller att, andas, leva och älska.
Älskar man livet självt så spelar det ingen roll hur kort det än blir. För under den tiden har man levt, man har andats, och man har älskat.

Så, vad jag nu gör, är att ta tillvara på livet. Inget är omöjligt och inget är hopplöst.
Ur eländet kommer glädjen, ur glädjen kommer kraften och styrkan att hantera livets svårigheter.

Hur det än går. Hur långt eller kort mitt liv blir. Så lever jag just nu. Imorgon vet jag inte, men just nu så lever jag, och jag lever bra.

Fånga dagen och tillfällena. Spara allt det vackra i ditt hjärta. Älska dej själv och älska livet. Slösa inte bort det genom att vara småaktig.
Var tacksam. Livet är alldeles för kort för att gå och gräma sej.
Sätt ned foten om det behövs. Ta kommandot.
Det är ditt liv. Bara ditt.
Bara du och endast du, väljer om du vill leva fullt ut.
Så gör det!
Lev!

3 kommentarer:

HelenaD sa...

Hej Alexandra! Försöker följa dig i din blogg men det är första gången jag skriver. Ska du på Look good - feel good nu på måndag? Som du kanske läst i min blogg (www.mojs.se/helena) var jag där för någon vecka sedan, jag lärde mig lite nytt men det kändes väldigt ytligt. Just nu känns inte utseendet som det viktigaste... jag tänker mycket på dig och hoppas att det går bra för dig. Stor kram från Helena

alexandra sa...

Hej Helena. Jag läser din blogg också. Jag ville gå på kursen men eftersom jag inte tillhör Stockholms landsting så fick jag inte. Endast dom som är boende i samma landsting får gå. I Linköping finns det ingen kurs än så länge. Lite dåligt tycker jag. Men det är väl Svensk byrokrati i ett nötskal.
Vi har en liknande behandling såg jag. Jag har också fått 4 EC, 3 än så länge, och ska få 4 Taxotere. Det är tydligen väldigt individuellt beroende på hur tumören har sett ut och vilken spridning den har haft. Min tumör var 6 cm, agressiv med spridning till 1 lymfkörtel. Den var även hormonreceptiv. Efter cellgiftsbehandlingarna ska jag ha 25 strålningar och antihormonbhandling i 5 år.
Kämpa på nu Helena. Det är över innan vi hinner blinka. Tungt är det mellan varven det medger jag, men man ges ju inte mycket till val, än att följa med på resan.
Kram Alexandra

Tanya Albert sa...

Am Tanya Albert am giving a testimony about Dr. Ekpiku the great Herbalist, he has the cure to all manner of diseases, he cured my herpes simplex virus, though I went through different website I saw different testimonies about different spell casters and herbalist, I was like: 'Many people have the herpes simplex virus cure why are people still suffering from it?' I though of it, then I contact Dr. Ekpiku via email, I didn't believe him that much, I just wanted to give him a try, he replied my mail and Needed some Information about me, then I sent them to him, he prepared it (CURE) and sent it to Airfreight Online Courier Service for delivery, he gave my details to the Courier Office, they told me that 3-5 days I will receive the package and i took the medicine as prescribed by him and I went for check-up 1 week after finishing the medicine, I was tested herpes simplex virus negative, if you are herpes simplex virus patient do me a favor for you to contact him and I will try my possible best to make sure you get cured, when you contact him, make sure you tell him that I referenced you.. contact him via: ekpikuspelhomeofgrace@gmail.com or ekpikuspelhomeofgrace@hotmail.com call +2348073673757 OR whatsapp him ,or search the Google to know more of his product!! http://ekpikuspellhomeofgrace.blogspot.com/ THESE ARE THE THINGS Dr. Ekpiku. . HERPES . HIV/AIDS . CANCER . ALS disease.