tisdag 27 november 2007

Va´ du gnäller!

Är trött på att ha cancer.
Är trött på alla sjukhusbesök.
Är trött på min skallighet.
Är trött på att tappa flera ögonfransar om dagen.
Är trött på att bara ha ett bröst.
Är trött på att bara kunna sova på höger sida.
Är trött på att bli uppbunden av cancerbehandlingar.
Är trött på att vara pedagogisk och kalla cellgift för cytostatika.
Ät trött på att jämt skydda min vänstra arm för sår, hetta och kyla.
Är trött på att flytta på mej så fort någon nyser jämte mej.
Är trött på att alla kroppliga åkommor relateras till cancer.
Är trött på att vara trött.
Är trött på krya på dej kramar och krya på dej blommor OCH krya på dej kort.
Är trött på alla medlidsamma leenden.
Är trött på min identitetsförändring.
Är trött på att livet aldrig mer kommer att bli som förut.

JÄVLA CANCER!

10 kommentarer:

Anonym sa...

bea, Min Vän;
Så skönt och befriande att höra att Du är trött på Skiten!
Och livet kommer aldrig mer att bli som förut.

I dag, är inte i framtiden,
I går, var inte i dag,
och,
I framtiden kan livet bli den bästa tiden.

Stor Kram:
Tisa

Lena sa...

Jag håller med till 100% (även om jag två månader till har 2 bröst).
Kram
L

Anonym sa...

Orden kunde lika gärna komma från mig. Är så trött på denna jävla sjukdom som styr mitt liv. Vad sägs om cellgifter 4 dagar innan julafton? Vilken jävla jul jag kommer att få. Men det får gå ändå.
Hälsningar Cissi

Anonym sa...

Och jag också. Men mest är jag trött på att vara orolig för resten av mitt liv. Resten spelar mig ingen roll. Men jag är så rädd ibland.

alexandra sa...

Tisa. Vad roligt att se dej igen. Trött på skiten är jag, Leva med det måste jag ändå trots allt. Försöker mitt bästa, ibland hjälper det att bli lite förbannad.
Kram vännen!

alexandra sa...

Lena. Det kommer tilägg hela tiden. Precis när man tror man kan allt så händer något nytt.
Kämpa på!
Kram Bea

alexandra sa...

Cissi. Jag läser din blogg och tycker att jag har det förhållandevis lätt jämfört med dej. Hoppas att du kan få lite behållning av julen ändå. Eller, skit i den här julen och slå på stort nästa jul istället;=)
Kram Bea

alexandra sa...

Till anonym. Rädslan finns där hela tiden. Jag måste peta undan den för att orka leva. Först blir jag ledsen och rädd sedan blir jag arg. Efter det kan jag skratta.
Skratt och ilska förtränger rädslan. Antar att det är viktigt att få utlop för alla sina känslor.
Kram Bea

Bågan sa...

ÄLSKAR dej fortfarande...
och lider oerhört med dej!!

// Eva

alexandra sa...

Älskar dej med Eva!
Kram Bea