Vardag med cancer.

Jag är så trött. Jag antar att det är en reaktion på fredagens läkarbesök. Jag kollade min almanacka och såg att jag har besökt sjukvården 13 gånger på en månad. Jag som nästan aldrig är hos läkaren annars. Det tröttar otroligt. Det är bröstsköterska, lymfterapeut, sjukgymnast, läkarbesök, bröstprotesprovning. Sen när jag inser hur många gånger till det kommer att bli så undrar jag hur jag ska orka. Men kanske går det lättare bara jag kommer igång med behandlingen.

Försöker att ta en dag i taget och inte titta så mycket på helheten. På cancerjouren pratade dom om något dom kallade canceråret. Inser nu att det är vad det kommer att ta. Förberedelser innan cyto. Cyto ett halvår. Strålning ungefär fem veckor, ja sedan är det ju hormonbehandlingen i 5 år. Jag måste ta en dag i taget. Annars orkar jag aldrig.

Svensk sjukvård är billig. Men summan man måste lägga ut i början blir ganska stor.

900 kr sjukvårdskostnad. Läkemedeln kommer att smälla upp i högkostnad på en gång, har jag förstått. Det är 1800 kr. 270-500 kr för en bh till bröstprotesen. Protesen i sej är gratis, liksom perukerna, men utprovningen av dom kostar 700 kr. Phu!!! En liten lottovinst nu, skulle inte skada. Imorgon ska jag till kuratorn. Det finns några olika cancerfonder man kan söka bidrag ifrån. Så jag hoppas att jag kan få någon krona. Synd att man ska behöva tänka på ekonomin, men det är ju en stor del av välbefinnandet.

Så trött är jag.

Ska försöka vila och ta det lungt så mycket som möjligt nu, innan det kör igång på allvar.

Carpe Diem!

Varje dag!

Alla dagar!