Vad hade jag gjort utan er?

När allting känns eländigt frestas man lätt att tro att det inte finns något som kan muntra upp en. Hur skulle det gå till? Men så finns musiken. Musik man kan gråta till men även musik som man inte kan bli annat än glad när man hör. Jag behöver själv peppas just nu och då rycker musiken upp mej till en nivå där jag känner mej så pass glad att jag orkar göra dom sakerna jag kanske inte skulle orkat annars. Jag får energi. Det här är en sådan låt. Det går bara inte att deppa till den.

Jag tillägnar den alla mina bloggande cancersystrar. Jag kommenterar inte era bloggar så mycket längre men jag läser dom VARJE dag. Allihopa. Vi delar det här i vått och torrt. Så är det bara.

Nina.
Ge inte upp! Det är tungt nu men det finns ett slut. Skiten är snart över. Sjung så mycket du orkar. Trot eller ej men det lindrar en liten stund.

Christel.
Heja på. Du har också kommit långt. Förresten tror jag Mimmi är med i videon.

Lena.
Bloggsyster som gick igenom sin behandling paralellt med mej. Hoppas att du har det riktigt härligt.

Josefin. Som går mot strålande tider. Dina bilder är så vackra att man blir tårögd.

Helena.
Som också har gått igenom sin behandling. Så många kloka ord jag läst i din blogg.

Maria.
Din blogg är stolt stark och vacker.

Pysan
Soulsister
Humle o Dumle
Char-Lott
Ni var mina föregångare i vars bloggar jag finner och har funnit så mycket stöd i. Era bloggar visar på att livet faktiskt går vidare.

Tintomara och Tilten.
Som inte finns bland oss längre. Ni har det bra nu. Lugn och ro. En vacker värld utan cancer. Ni kommer alltid att finnas i mitt hjärta.

Sist men inte minst vill jag nämna Mette och KittyR som inte själva är drabbade men som står bredvid och det är nog så svårt.