Energi

Resan till Norge var fantastisk. Att äntligen få se hur Norrbaggan bor och att få komma hemifrån var precis vad jag behövde. Vi var 3 st som åkte. Vi har jobbat alla 4ihop på samma arbetsplats och det var roligt att komma iväg tillsammans. Tågresan var ganska lång men på ett sätt var det skönt att bara sitta och slappa och prata lite medans ett otroligt vackert landskap gled förbi. Det är verkligen rätt tid att åka nu när våren har fullkomligt exploderat ute. När vi sedan satt på bussen på väg från Oslo hem till Norrbaggan fick vi verkligen se det Norge som är så vackert. Svindlande landskap med höga berg och djupa fjordar allt i ett glittrande solsken







Tack för allt Norrbaggan Jag kommer snart igen.

Här hemma går jag och väntar på en läkartid angående min antihormonbehandling.Dom skulle ha hört av sej från onkologen i förra veckan. Jag borde verkligen ha ringt och stött på dom för att komma igång. Men samtidigt som det är viktigt att komma igång så fort som möjligt så är det så himla skönt att slippa alla sjukhusbesök. Jag vill faktiskt inte ha med sjukvården att göra just nu. Men men... Jag ska (suck) ringa imorgon. Kanske har jag fallit bort i deras papper och det ligger väl på mitt ansvar att se till att hålla cancern borta.

Idag har jag tagit ett stort steg. Jag har funderat länge och väl nu när jag har gått hemma sjukskriven. Funderat på vad jag vill göra nu när jag har bestämt mej för att inte jobba som undersköterska längre. Jag trivdes verkligen inte med mitt jobb innan jag blev sjuk och skulle precis göra ett arbetsplatsbyte när jag blev sjuk. Nu sprack allt det där och jag har inte riktigt vetat åt vilket håll eller riktning jag skulle gå. Tankarna har mognat mer och mer.
Jag älskar ju att skriva och fick förmånen att göra ett reportage i min bröstcancerförenings tidning. Det där var så roligt och när jag såg att jag faktiskt kunde + min längtan att få skriva, gjorde att jag beslöt mej att söka in på journalistlinjen.
Kanske kommer jag inte in. Kanske får jag inte ihop ekonomin. Inget av det där vet jag än men bara att ta steget att söka in ville jag göra. Jag har många år kvar på arbetsmarknaden än och jag vill åtminstone försöka att styra mitt liv mot något som jag verkligen ser fram emot. Livet är alldeles för kort för att bara låta det rinna förbi.
Så vi får se.
Spännande är det i alla fall.